Direktlänk till inlägg 31 augusti 2011
Tänkte dela med mig lite av de intryck jag fått från att turfa i städerna Norrköping, Västerås och hemorten Gävle.
Norrköping
Norrköping är en fin stad med fina cykelbanor runt om stadskärnan som tillåter snabba förflyttningar mellan större områden och grupper av zoner. Stadskärnan däremot är belamrad med kullerstenar och spårvagnsspår, vilket verkligen sätter käppar i hjulen för den som har en sportcykel utan dämpare. Av egen erfarenhet så är breda tjocka däck att föredra.
Det som också utmärker Norrköping, jämfört Gävle då, är att det är en hel del upp- och nedförsåkande. Sällan som det är helt plant någon längre sträcka. Detta är så klart lika gott som det är ont. Här ser vi en turfsträcka som innehåller större delarna av norrköpings zoner. Den sydöstra delen som inte är med i rutten är nog så backig, om inte mer.
Klicka gärna på bilderna, så blir det större samt går att bläddra igenom alla bilder.
Västerås
Västerås, staden där jag är uppväxt och har många nostalgiska platser. Oerhört trevlig stad att trampa runt i med välplanerade cykelbanor, viadukter och broar. Innerstaden ligger intill småbåtshamnen och är hyffsat platt även om den generella lutningen är ner mot vattnet. Backarna i innerstaden är relativt milda. Värre blir det då man beger sig ut från stadskärnan. Ganska snart kommer man i många fall till en backe av det brantare slaget. Däremot så är de relativt korta och intensiva och efterföljs av längre fina cykelbanor i, inte lika mycket motlut.
Gävle
Sist och minst, iallafall när det gäller zon-antal är Gävle, orten där jag för stunden härskar. Rent geografiskt så är det en kuststad, och i det här fallet skiljer det sig lite från tidigare städer. Gävle må ligga vid kusten, men har ingen lättillgänglig hamn eller vattenområde som t.ex Västerås har. Däremot finns en fin park längs med Gävleån som är riktigt trevlig att turfa runt i. Annars är intrycket att staden är flack, även om det i norr finns Sätra som ligger på en höjd och Andersberg i syd som är en skidbacke. Givetvis blir det lite klättring här. Gävles bane är dock trafiken och den dåliga kvaliteten på cykelbanorna. De centrala delarna är ett kaos av bussar, cyklar och bilar som slåss om samma ytrymme. Visst, det finns långa cykel-alléer längs med huvudgatorna, men, du har rödljus var 50:e meter, så du kan lika gärna ta dig fram på gatorna. Cykelbanorna utanför staden är desto bättre och är en njutning att trampa fram på i högre hastigheter.
Ja, här börjar man blogga om sitt turfande och sedan åker man på en förkylning och total orkeslöshet, i princip. Om det är kroppen som totalvägrat efter ~60 mils turfande på tre veckor i sträck eller något annat vet jag inte, men jag vaknade u...
Igår eftermiddag satt jag på jobbet och snackade lite i Google Talk-chatten. Pratade lite om hur jag började bli trött i benen och att jag funderade på att ta bussen hem istället för cykeln. Då, så är Stonescape lite snäll och lägger till en ny zon i...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
|||
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
|||
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
|||
22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
|||
29 |
30 | 31 | |||||||
|